Hvor vil du hen herfra?  
GULLE Utdrag ur Sten Thelaus Släktutredning: "Elias Thelaus förfäder":

C:a 2 mil nedströms Sollefteå på Ångermanälvens södra sida ligger en gård benämnd Mälby (MelIby). Gårdshuset ligger högt intill skogen och åkerfälten breder ut sig på sluttningen ned mot älven. Vid jämförelse med den äldsta kartan från 1696 är placeringen av husen i stort sett densamma som nu.

Mälby gräsar i väster til byn Kläpp i öster till Stocked (Stocka, Stocke), som i sin tur har byn Lökom öster om sig. Antalet fornfynd i dessa trakter av Ångermanälven är talrika i förhållande till övriga landskapet, vilket talar för en befolkningskoncentration i forntiden.

Mälby har gamla anor. Av ångermanländska medeltida brev är endast ett fåtal bevarade och ett av de märkligaste är det s k Aspöbrevet. Brevet är utfärdat på Sten Sture d ä:s tid, år 1489, och innehåller en dom över omtvistad byagräns i ett fiskevatten i Torsåkers socken.

Före domen hölls s k Iandssyn av en särskild uthäradsnämnd men i Torsåkers skeppslags egen nämnd, som hade att biträda vid domen, var en av närnndemannen Gulle i Mädilby (Mälby). Detta är den enda upplysning vi har om Gulle (fornsvenska ordet för Olof). Torsåkers socken ar helagen någon mil söder om Mälby på andra sidan om älven.

Torsåkers skeppslag (tingslag) omfattade socknarna Torsåker, Dal och Ytterlännes. Om Mälby vid denna tid tillhörde Torsåker eller Dal ar okänt men under 1500-talet kom Mälby med grannbyar att tillhöra tre olika socknar (Dal, Torsåker och Overlännes i nu nämnd ordning).

Vid slutet av 1400-talet sträckte sig havsviken ända upp mot Torsåker, då vattenståndet var mer än 5 meter högre än nu, och älven bildade där ett slags del taland. Tre strömfåror genomlöpte socknen oeh en av dessa avskiljde Aspön, som nu sedan länge är landfast område och benämnes Aspby. En annan vattuled avskiljde Björnön nuvarande Björned, från fastlandet och där en av släktens medlemmar kom att bosätta sig.
Som nämndeman var Gulle att anse som en betrodd man. Två av hans grannar var också nämndemän, Håkan i Klapp och Björn i Lökom. Jag medtager här brevets text översatt till nutidssvenska, Då det i övrigt inte finns några handlingar bevarade, som belyser livet i dessa bygder i så avlägsen tid:

"Alla som se eller höra detta brev läsas hälsar jag Olof Friksson lagmans domhavande i Ångermanland kärligen med Gud. Det skall för alla veterligt vara, att jag nämnde 12 man uthäradsnämnd - det kallas landsyn emellan Sigurd i Vik och aspömännen, vartill de å båda sidor sade ja, och de skulle skilja dem åt så ,

som de ville stå till svars för Gud allsmäktig vilket de ock gjorde. De kommo igen till nästa ting i Torsåkers skeppslag och hade edsvurna vittnen för sig: Jon i Björkå, Jöns Nilsson i Hammar å sin fader Nils Bagges vägnar, en hundra-års gammal man, Mickel i Alsta och Klas Körningsson, prosten herr Peder i Nordingrå lade sina händer i kors på sitt samvete hemma hos sig vid Brittmäss inför de synemän,

som av hans socken voro nämnda (kallade), i närvaro av de redliga männen Torkil Västgöte, Svante Nilsson, fogde här i landet, och Nils Hansson i Lugnvik, lagman i Västerbotten, som ock var närvarande vid samma tilfälle.

Och sade så (prosten) inför dem: Så hjälpe mig Gud, att på den tid jag var kyrkoherde i Torsåker och jag beredde där gamle män på deras yttersta, så sade de alla med en mun och togo därpå Gud till vittne och bådo så Gud vara sig huld, att skällingstadsman tillerkände sig aldrig mer äri halva bäcken.
Och sedan jag (lagmannen) mottagit eden av förenämnda vittnesmän, så svor synen (synenämnden) rå och skillnad dem emellan:Uti stora sundet ovan efter och i Rolvsbäcken därifrån och i tjärnen, bortur tjärnen och i bäcken oeh darilrån och i ån, halva bäcken åt skälingstadsman och hälften åt aspöman ända dit, där hammarsman tager vid mot Skällingstads- man.

Sedan gillade de 12 män som i nämnden sutto deras ed och sakfällde Sigurd i Vik till 40 marker for noten han tagit från dem (aspömännen) och noten (skulle han lamna) igen.

Synemän (voro): Unne i Skog, Nils i Berg, Nils Helgesson, Erik Gummesson, Per Eriksson i Kragom, Sigurd i Saltvik, Jon i Klocke, Per i Hyndtjärn. Per i Salsåker, Nils i lockne, Erik i Strinne och Jöns i Bergom.

Dessa sutto i nämnden: Pål i Ed, Björn i lökom, Håkan i Klapp, Sigurd i Salom, Anders i Stöndar(?), Nils i Bringsta, Gulle i Mälby, Algot i Tomte, Giord i Rogsta, Klemens Kjettilbjörnsson, Unne i Helsingsta och Erik Gullesson. Givet oeh gjort i Torsåker vår Herres år 1489 dagen före den helige biskopen oeh martyren Nikolaus dag (5dec)." Sigill

Skallingstad var ett angsområde under byn Vik i Torsåker sn.

Opdateret d. 16.05.2011