Hvor vil du hen herfra?   Ramsele gamle kirkes historie 1528 til 1709

År 1548 fick församlingen till Gustaf Wasa lämna sin dyraste klenod, en förgylld silvermonstrans vägande 2 löd mark 3½ löd. Det var som solen gick ned över en tid av välstånd och prakt. Det var ju bara något mer än 200 år sedan Sveriges ärkebiskop med sitt följe besökt bygden. Säkert skulle denna svunna tid kunna berätta för oss om ett idogt och trosvisst folk, som bröt ny mark och hårda tider målmedvetet kämpade vidare i Faxälvens dalgång.

övergången till den lutherska tron torde knappast ha varit något revolutionerande för folket. Den först nämnde kyrkoherden Herr Peder (1528-1555) stod som en länk mellan de två tidsperioderna. När han mottog herdeuppgiften härskade den katolska tron och när han efter 27 år fullbordat sitt livsverk, var Ramsele församling en evangelisk luthersk församling. I vårt kyrkoarkiv finna vi den gamla bibeln av år 1540/41, sliten och väl använd som läsebok vid visitationer, då den fick vandra i bänkarna för att pröva folkets läskunnighet.

År 1616 visiterades Ramsele församling av ärkebiskopen Petrus Kenicius, då han besökte Resele församling. "Tijt blef Ramsil försambling sampt medh Pastore D. Erico Kalladt)". Det var dåvarande kyrkoherden Ericus Gudmundi, (1604-1629) kyrkoherde i Ramsele. I den inventarieförteckning, han då medförde finner vi "Biblia prenth" . I denna inventarieförteckning möter oss också "En mässhake gifven till Ramsel Kyrkia aff Wår Nåd Drotningh", Karl IX:s gemål Kristina av Holstein-Gottorp.

Mässhaken är ett 1500-talsverk i svart och guld, Gustaf II Adolfs färger. Själva stoffet är venetiansk sidendamast, och när vi ser närmare på den skall vi finna, att den är sydd av en annan klädnad. De dyrbara renässanskläderna vid hovet omsyddes många gånger till kyrkoskrudar, sedan de fått tjäna prakten i slotten. Kyrkan har också en annan klenod. Det är en brännförgylld silverkalk med patin, skänkt av Gustaf II Adolfs gemål drottning Maria Eleonora. Dåvarande kyrkoherden Elias Thelaus (1630-1664) besökte riksdagen 1651 och kom då även i kontakt med drottningen.

Under 1600- och 1700-talet fick kyrkan sin inredning och utsmyckning. Väggmålningarna äro från tiden omkring år 1600. Vem mästaren är vet man ej. Men i all sin enkelhet tala de om att konstnären, gripen av de bibliska motiven, vill levandegöra Guds verk hos sitt folk. Hur mången gudstjänstbesökare upplevde icke både lagens och evangeliets budskap i dessa bilder? När de själva icke kunde läsa den gamla bibeln, talade kyrkans väggmålningar ett levande språk. Det fanns alltid ett fast system i kyrkans placering av bilderna. På södra väggen skulle gamla testamentets tid tala, på den norra var det Jesus som talade i bilderna. På den östra väggen omkring altaret möter oss bilder ur Jesu lidandes historia. Kyrkan skall stå i öster väster, så att församlingen skall se mot Jerusalem, och här sågo de Getsemane örtagård och salen, där nattvarden instiftades.

Kyrkmålningarna överkalkades första gången 1668. Vi finner åtalet inhugget i väggen vid predikstolen. Predikstolen var då placerad vid södra fönstret, medan däremot två stockläktare var placerade vid norra väggen Kyrkbänkarna kom också till detta århundrade, under kyrkoherden Ericus Thelaus (1670-1678) tid. Kanske hade arbetet redan börjat under hans fader Elias Thelaus (l630~l664) tid som kyrkoherde, då hans namn angives, men arbetet blev fårdigt 1677. På kyrkstötens bänkdörr bakom ingångsporten finner vi inristat Elia Thelaus Anno 1677 25 nov. Bänkarna och predikstolen visar en viss samhörighet i sin ornamentik.

Under 1600-talet hade den ornamentala träskårningskonsten, särskilt plattskärningen sin glanstid i Norrland. Vem som utfört arbetet i Ramsele gamla kyrka veta vi ej, men här i Norrland verkade i slutet av 1600-talet en Jon Snickare och i träskärningsarbetena tycks hans hand spåras Så också vad det gäller skåpet från år 1653 i sakristian. Intressant är att korets bänkdörrar och de två främsta bänkraderna i kyrkan har dörrar med en annan mer utarbetad ornamentik Har dessa månne tillhört ett låktarskrank? Det är svårt att säga

I korets fönster finner vi två porträttglasmålningar av kyrkoherden Ericus Boderus (1695-1722) och hans hustru Brita Nenzelia år 1709. "Han låt giöra och uthugga fenstret i coret". Originalmålningarna äro nu deponerade i Nordiska Mus´et och ersatta i kyrkan med kopior. Boderus lär ha varit tystlåten och from. 'Han gjorde här i pastoratet stor uppbyggelse och förestod pastoratet i 27 års tid, heter det i en skrivelse. Han lät skaffa Karl XII:s bibel, som alltjämt finnes bevarad i nya kyrkans sakristia. Där finns också en vacker trearmad ljusstake av malm med tre pipor.

Opdateret d. 18.05.2011